X-inaktivering

Kvinnor har normalt två X-kromosomer (XX) medan män har en X och en Y (XY). Eftersom X-kromosomen bär hundratals gener skulle kvinnor annars få en dubbel dos jämfört med män. För att utjämna detta inaktiveras den ena X-kromosomen i varje cell tidigt under fosterutvecklingen. Den avstängda kromosomen packas ihop tätt och kan ses i mikroskop som en liten struktur kallad Barr-kropp.

Valet av vilken X-kromosom som stängs av sker i regel slumpmässigt: i vissa celler tystas den som ärvts från mamma, i andra den från pappa. När en cell väl gjort sitt val behåller alla dottceller samma inaktivering. Resultatet blir att en kvinnas kropp är en mosaik av två cellpopulationer, där olika X-kromosomer är aktiva i olika vävnader.

Ett klassiskt och tydligt exempel är sköldpaddsfärgade katter. Genen för päls­färg (svart eller orange) sitter på X-kromosomen. Hos en honkatt som bär anlag för båda färgerna avgör den slumpmässiga X-inaktiveringen vilken färg varje hudområde får. Det är därför nästan alla trefärgade och sköldpaddsmönstrade katter är honor: mönstret kräver två olika X-kromosomer.

X-inaktivering har betydelse för hälsa och ärftlighet. För könsbundna sjukdomar som sitter på X-kromosomen, till exempel hemofili eller röd-grön färgblindhet, kan kvinnor som bär ett sjukdomsanlag på den ena X-kromosomen ofta skyddas av den friska genen på den andra. Hur kraftiga symtom en bärare får kan dock påverkas av om inaktiveringen råkar bli skev, det vill säga att den friska eller den sjuka kromosomen oftare hålls aktiv.

Inom släktforskning och DNA-test är det främst X-DNA som är intressant, alltså själva nedärvningen av X-kromosomen, snarare än inaktiveringen i sig. Men kunskapen om X-inaktivering hjälper oss att förstå varför vissa egenskaper och sjukdomar uttrycks olika hos kvinnor och män, trots samma genetiska anlag. Det förklarar också varför enäggstvillingar kan skilja sig åt i drag som styrs av X-kromosomen.