Promotor

En promotor är en region av DNA som ligger strax intill den gen den reglerar, oftast precis före själva genens kodande del. Promotorn innehåller signaler som talar om för cellen att just här ska genen läsas av. Utan en fungerande promotor kan en gen i praktiken inte uttryckas, även om själva geninformationen är helt intakt.

När en gen ska aktiveras binder ett enzym som kallas RNA-polymeras till promotorn, ofta tillsammans med en rad hjälpproteiner som kallas transkriptionsfaktorer. Dessa proteiner känner igen särskilda mönster i DNA-sekvensen. Ett välkänt exempel är den så kallade TATA-boxen, en kort sekvens rik på baserna T och A, som hjälper maskineriet att placera sig på rätt ställe. När allt är på plats startar transkriptionen, det vill säga avskrivningen av genen till en RNA-molekyl som senare kan översättas till ett protein.

Promotorn fungerar alltså ungefär som en strömbrytare och volymkontroll på samma gång. Den avgör inte bara om en gen ska läsas av, utan kan också påverka hur mycket av genprodukten som tillverkas. Vissa promotorer är aktiva nästan hela tiden, medan andra bara slås på under bestämda förhållanden, till exempel i en viss celltyp eller som svar på en signal från omgivningen.

Ett konkret exempel: i levern finns gener vars promotorer aktiveras kraftigt för att producera enzymer som bryter ner ämnen i blodet, medan samma gener kan vara mer eller mindre avstängda i andra vävnader. På så sätt kan alla kroppens celler bära samma DNA men ändå se olika ut och göra olika saker.

Förändringar i en promotor kan få stor betydelse. En liten variation i promotorsekvensen kan göra att en gen uttrycks för mycket eller för lite, vilket i vissa fall kopplas till sjukdomar eller individuella egenskaper. Inom forskning utnyttjar man dessutom kunskapen om promotorer för att styra genuttryck på konstgjord väg, exempelvis i bioteknik. För den som studerar genetik är promotorn ett centralt begrepp för att förstå hur informationen i arvsmassan faktiskt sätts i arbete.