Mitos (celldelning)

Mitos är en av de mest grundläggande processerna i allt liv med celler som har en cellkärna. När en cell genomgår mitos kopieras först hela arvsmassan, alltså allt DNA, och fördelas sedan jämnt mellan två nya celler. Resultatet blir två dotterceller som är genetiskt identiska med ursprungscellen och med varandra. Tack vare mitos kan en befruktad äggcell utvecklas till en hel människa med tusentals miljarder celler som alla bär samma DNA.

Processen brukar delas in i flera faser. Före själva mitosen sker en kopiering av DNA:t under den så kallade S-fasen. Därefter kondenseras kromosomerna och blir synliga, kärnmembranet löses upp, och kromosomerna ställer upp sig på mitten av cellen. Sedan dras de identiska kromosomkopiorna isär åt var sitt håll, varpå cellen snörs av i mitten och två nya celler bildas. Hela förloppet är noggrant kontrollerat, och det finns flera inbyggda kontrollstationer som ser till att inget går fel.

Mitos skiljer sig från meios, den celldelning som bildar köns­celler. Vid meios halveras antalet kromosomer och det sker omfattande omblandning av arvsmassan, vilket är själva orsaken till att syskon ärver olika kombinationer av gener. Vid mitos sker däremot ingen sådan omblandning, utan målet är just att bevara arvsmassan oförändrad.

Ett konkret exempel: när du skrubbar knäet läker såret genom att hudceller runt skadan delar sig genom mitos och fyller igen luckan med nya, identiska celler. På samma sätt byts till exempel celler i tarmens slemhinna och i blodet ständigt ut genom mitos under hela livet.

För släktforskaren är mitos relevant för att förstå skillnaden mellan kroppens vanliga celler och könscellerna. Eftersom mitos kopierar DNA:t exakt bär nästan alla dina celler samma genetiska information, vilket är förklaringen till att ett DNA-test kan göras lika gärna med ett salivprov som med ett blodprov. Ibland uppstår dock kopieringsfel vid mitos, så kallade somatiska mutationer, som bara finns i en del av kroppens celler och inte förs vidare till barnen.