Så hittar du utvandrade släktingar till Amerika

Den stora utvandringen från Sverige till Nordamerika är ett av de mest dramatiska kapitlen i vår historia. Fattigdom, missväxt, religiöst tvång och drömmen om billig jord drev miljoner européer västerut. För dig som släktforskare innebär det att nästan varje svensk släkt har minst en gren som försvann till USA eller Kanada. Att återfinna dessa släktingar är fullt möjligt, men det kräver tålamod och kunskap om var informationen finns.

Börja i de svenska källorna

Första steget tas alltid hemma i Sverige. Innan du letar i amerikanska arkiv behöver du veta vem som reste, när och varifrån. Husförhörslängderna och senare församlingsböckerna är guldgruvor. När en person utvandrade noterade prästen ofta detta i kolumnen för flyttningar, ibland med exakt datum och destination. Leta efter anteckningar som "utfl. till Nordamerika" tillsammans med ett årtal.

Ännu mer användbara är utflyttningslängderna, där prästen förde in alla som lämnade församlingen. Här hittar du namn, födelsedatum, hemby och målland. Dessa uppgifter blir din nyckel till de amerikanska källorna, eftersom du behöver veta ungefär när personen anlände och hur namnet stavades.

Glöm inte de emigrantregister som tagits fram av svenska institutioner. Emigranten Populär och databaser hos Svensk Emigrantinstitutet i Växjö samlar uppgifter ur passagerarlistor och kyrkböcker. Här kan du ofta se vilket fartyg släktingen reste med och vilken hamn som var slutmål, vanligtvis New York, men även Boston, Quebec eller Halifax.

Följ spåret över Atlanten

De flesta svenskar reste via en europeisk hamn, oftast Göteborg, vidare till England och därifrån över havet. Göteborgs poliskammares emigrantlistor är därför en central källa. De täcker perioden från 1869 och innehåller namn, ålder, yrke, hemort och destination för dem som bokade resa genom Göteborg. Dessa listor är digitaliserade och sökbara online.

När du vet ungefär när släktingen anlände kan du söka i amerikanska passagerarlistor. De viktigaste finns för hamnen i New York, där Castle Garden tog emot invandrare fram till 1892 och Ellis Island därefter. På Ellis Islands webbplats och i stora databaser som Ancestry och FamilySearch kan du söka direkt på namn och ankomstår. Var beredd på att namn ofta stavades om eller förenklades. Sven kunde bli Swan, Andersson kortades till Anderson, och Björk blev Bjork eller till och med Birch.

Hitta släktingen i det nya landet

När din släkting väl satt foten på amerikansk mark börjar nästa fas. Den absolut viktigaste källan är de amerikanska folkräkningarna, som genomfördes vart tionde år. Censusen från 1900, 1910, 1920, 1930 och 1940 är särskilt värdefulla eftersom de anger födelseår, invandringsår, yrke, adress och hela hushållet. Genom att följa samma person genom flera folkräkningar kan du kartlägga hur familjen växte och flyttade.

Många svenskar slog sig ner i Mellanvästern. Stater som Minnesota, Illinois, Iowa, Wisconsin och Nebraska blev nya svenskbygder, och Chicago hade en period fler svenskar än de flesta städer i Sverige. Att veta detta hjälper dig att rikta sökningen geografiskt.

När din släkting blev amerikansk medborgare skapades naturaliseringshandlingar. Dessa innehåller ofta detaljerade uppgifter om födelseort, ankomstdatum och fartyg, vilket kan bekräfta en koppling du varit osäker på. Även kyrkböcker från svenskamerikanska församlingar, ofta lutherska, kan ge vigslar, dop och dödsfall som inte syns i de offentliga registren.

Använd DNA-test för att hitta levande släkt

När du vill nå ända fram till nu levande ättlingar är DNA-test ett kraftfullt verktyg. Genom ett autosomalt DNA-test hos en av de stora aktörerna får du en lista över genetiska matchningar. Eftersom miljontals amerikaner med svenskt påbrå har testat sig är chansen god att du hittar avlägsna kusiner som härstammar från just den utvandrade grenen.

Kombinera DNA-resultaten med de släktträd som matchningarna byggt. När du ser en gemensam ana som utvandrade vid rätt tidpunkt har du ofta knutit ihop trådarna. Det är klokt att testa hos flera leverantörer eller ladda upp ditt råresultat till databaser som tillåter detta, eftersom olika personer valt olika tjänster. Tänk på att amerikanska användare är överrepresenterade i de största databaserna, vilket faktiskt är en fördel just när du letar utvandrade släktingar.

Knyt ihop och ta kontakt

När du har identifierat en gren bör du dokumentera dina källor noggrant. Spara skärmdumpar av folkräkningar, passagerarlistor och länkar, så att du kan bevisa kopplingen senare. Bygg vidare framåt i tiden genom att söka i dödsannonser, gravdatabaser som Find a Grave, och lokala tidningar. Dessa kan leda dig till barnbarn och barnbarnsbarn som lever idag.

När du tror att du hittat nu levande släktingar kan sociala medier och släktforskningsforum vara vägen fram. Många svenskamerikaner är stolta över sina rötter och blir glada över kontakt från det gamla landet. Var artig, presentera tydligt hur ni är släkt och bifoga gärna ett enkelt släktträd.

Att återförena en splittrad släkt över Atlanten tar tid, men belöningen är stor. Genom att systematiskt arbeta från de svenska kyrkböckerna, via emigrant- och passagerarlistor, vidare in i de amerikanska folkräkningarna och slutligen med hjälp av DNA-test kan du återskapa band som varit brutna i över hundra år. Många släktforskare beskriver mötet med en levande amerikansk kusin som höjdpunkten i hela sitt forskande.